-tror inte det-
Jo, tänk överklassens
lidande
är också äkta de
som inte
är äkta är de
girigslagna de
är att betrakta
som missbrukare av makt
ekonomisk makt
ekonomiskt maktmissbruk som vår
kultur förväntas förkasta men är
hemligt förälskad i
standardfilmens skurk pga
kod 'sexigt' inbakad som
vadsomhelst kommer förlägga
ondskan
precis som och där och hur
kunden vill
Kunden är den som
Du och Jag är kund hos Company Store
en gammal gammal kunskap
som attidyder att allt som körs via
reklambranschens lättrunna
diskurs med ambition pengar mycket
pengar.
dessa är de girigslagna gå förbi dom flickan
jag höll kär halva våren halva sommaren
som
jag inte fick
är nu knulldokka
åt en halvkriminell
som lånar ut henna till
sina kompisar ett kort
rop från köket
'får jag' pojkvännens
svar:
''kör på'
är lätt obegriplig först tror
man det gäller en radio stereo eller
att sätta på spisen..
inte så mycket
spisen snällt formulerat.
först blir jag häpen sedan
arg sedan
kolla källan en a´två gånger
med löfte om en 3dje
arg på henne igen minns hennes
resonemang om självförakt att
det var ohjälpligt hon vill att
det ska vara på det här viset hon är
obehandlad borderline rädd
att ta det riktiga taget om den
sanningen (i sure know how to pic'em)
adhd,tics,asb-spectrum,nåt mer
diagnosticerad till att äta
mycket för mig
okända psykiatriska läkemedel
hon hade en beroendebindning till
en grabb jag lärde känna
beroendet kallat kärlek...
bindning med friktion som limmet
lite klistrigt men ändå rätt fint
jag tror det tog två månader
innan jag förstod att jag
börjat förälska mig
otänkbart givetvis men
det är nästan 20 år sedan jag faktist
var kär har haft,
men
knoppen trodde psykosen stod
för dörren men borderlinen står
för hennes dörr min
visade sig stå
nyrenoverad pa-PANG.
Men frisk
den där låten...
"...åh, vad det är skönt att må bra igen..."
det hela(?)
gick åt ipsvängen så nu
sitter hon visst
på biblan
och alla
som har lånekort
får dra det i
springan.
Självföraktet monterat stadigt
i ursäktskatalogen vetandes detta
någonstans
men flyr till
fångenskap långt från
läskiga skogen rädd
att blii vuxen svårt
svårt svårt svårt nu
är jag inte arg längre inte heller
ledsen en dag var det borta idag inte
glad men skjuter
bort innan det riskerar börja borra
'i mig på nytt
inte bra adjö
adjö adjö
förtjusande mö
vi komma väl
aldrig igen.
Överklassen lider också som sagt deras
lidande kan tyckas lite väl mycket
I-landsproblem
men subjectet har bara sin egen
norm så hur alls värdera
något lidandet
jämföra i mängder eller mått
är omöjligt men nej nej
inte svära i kyrkan problemet
är att rika
ständigt tror vi vanliga
fattiga
nervärderar dem som
människor
med hänvisning till att
nån traumatiserats svårt
av en fallande
monokle
för alla vrider sig av skratt
in i dessa glada skratt skjuter
vi-som-vill-upp in sina
änterhakar krokar stegar och pinnar
detta beskylls sedan som
avundsjuka fast skrattet i sig
aldrig kan bli till
av svart utan vitt blir det skevt så
vi gapar tillbaka
att de är giriga vilket precis som
skrattet inte heller är
riktigt vi-som-vill-upp
är där också och
för en del är det
förolämpande misstänka
dom som lidande de har ju
allt
eller
"allt."
Skitsamma, deras förakt
tickar högst under denna
långa höst den
besudlade fattige
kommer skämmas
en tid ytterligare men
inte för evigt
ska du ha kvar
något
du väl bemedlade av
det vi och våra föräldrar
mor och farföräldrar
tjänat ihop?
-tror inte det-
Hej då.
(c)jimbjrklundfredagden20januari2012
